Akut gallblåseinflammation är en av de vanligaste diagnoserna vid kirurgiska avdelningar och i 90 procent av fallen uppstår inflammationen i samband med gallsten. Växt av mikroorganismer, i huvudsak bakterier, rapporteras i 20–70 procent av fallen.
Bakteriell infektion betraktas som en sekundär komplikation och är inte det som startar sjukdomsförloppet. Empirisk antibiotikabehandling med piperacillin/tazobactam eller ett cefalosporin plus metronidazol rekommenderas oavsett odlingsfynd. Med konventionella odlingsmetoder upptäcks bara en liten del av bakterierna. Den lägre känsligheten med odling jämfört med molekylärbiologiska metoder är särskilt uttalad för prover som innehåller en stor del anaeroba bakterier och prover från patienter som hunnit få antibiotika före provtagningstillfället. Ofullständiga data över det mikrobiella spektrum som är associerat med gallblåseinflammation leder till suboptimal antibiotikabehandling, vilket försämrar behandlingsresultaten.
I den aktuella studien ingick 36 fall av gallblåseinflammation och en kontrollgrupp med gallsten utan tecken på gallblåseinflammation. Gallprover togs aseptiskt via perkutant drän hos patienterna med inflammation och i samband med att gallblåsan avlägsnades hos de 16 patienter som ingick i kontrollgruppen. Proverna odlades aerobt och anaerobt. Medier för anaerob odling inkuberades under två dygn och bakteriefynden identifierades med MALDI-TOF. DNA extraherades från samtliga prover och analyserades med New Generation Sequencing (NGS).
I 29 av 36 prover kunde bakterier påvisas varav tio innehöll anaeroba bakterier. Med sekvensering upptäcktes sammanlagt 100 bakteriefynd (53 olika arter), varav 24 registrerades som anaeroba bakterier. Av 106 mikroorganismer kunde 40 detekteras med odling.
De vanligaste anaeroba bakteriefynden utgjordes av Clostridium perfringens, Fusobacterium nucleatum, Actinomyces sp., Lactobacillus sp. och Bifidobacterium sp. Endast laktobacillerna och C. perfringens detekterades med odling.
Författarna till artikeln anser att enbart odlingsmetoder är otillräckligt för mikrobiologisk diagnos av akut gallblåseinflammation eftersom 60 procent av mikroorganismerna inte upptäcks. Den kliniska konsekvensen av att inte hitta och rätt behandla samtliga bakterier behöver studeras mer ingående. De menar också att antibiotika med effekt mot anaeroba bakterier bör användas oavsett om man lyckats odla fram anaeroba bakterier eller inte vid akut gallblåseinflammation.
Kommentar till artikeln från diANox: Man hade sannolikt kunnat isolera fler anaeroba bakterier med en odlingstid längre än två dygn.